Tror inte längre på dig du narcisistiska diktator
du är manipulativ mot alla i din omgivning
framför allt mot barnen och mig
du försöker med besöksförbud
du låter mig inte prata med barnen
du anmäler mig för hot
något som åklagaren bara tyckte var skrot
du får mig att kräkas galla inför alla
dina gamla minnen från din far har inte med mig att göra
lyssna på det som sägs i ditt inre öra
du förgör endast dina egna barn
varför kan du inte förstå
det enda jag vill är att få vara far till dem
vad har jag gjort som får ditt hjärta att blöda så
kanske för att himlen hos mig alltid är blå
och hos dig är den alltid mörk och grå
din mur är så hög att jag inte längre kan klättra över den
men det kommer en dag som jag krossar muren och konfronterar dig
för det här handlar inte om mig
du leker med våra små barns känslor, glädje och hopp
men jag vet att de älskar mig trots att du alltid säger stopp
jag älskar er så mycket mina kära barn så att det gör ont i kropp o själ
jag kommer för alltid att leva i ert kärleksljus och för alltid vilja er väl
varje slag mitt hjärta slår så att det ont i mitt bröst
ytterligare en sommar har gått utan att vi träffats och snart är det åter höst
varför är det så här
varför
varför