Jag är usel på att hålla kontakten,
liksom världssämst på att höra av mig
Har så länge vandrat ensam,
och alltid varit en självständig tjej
Har insikt om att det krävs tid,
inte bara från dig, utan även mig
Men jag fucking suger
på att höra av mig till dig
Någon sa en gång
att jag var egocentrisk,
liksom självupptagen
Ja, kanske är det så med mig,
är formad så och av livet slagen
Har aldrig haft vänner som består
Kanske är det mitt sätt att vara,
som gör att de lämnar och går
Det liv som jag har levt,
har skapat kvinnan som jag är
Visst är jag empatisk och bryr mig,
och om nära håller kär

Men jag är inte van vid
att någon saknar mig,
och vänskap vill behålla
Är van vid att vid vänskap
anses obetydlig,
liksom lika värdefull som en nolla
Felet är hos mig,
måste lära mig att kommunicera
Att visa intresse för vänner
som jag med vill interagera
Missförstå mig ej,
jag vill ha vänner
Men det är min personlighet
som bränner
Jag har mig själv
att skylla
Att jag får sitta ensam
på min hylla
Det är mitt fel
men jag är som jag är
Är ledsen över
att inte kunna fixa det här
Jag är usel på att hålla kontakten,
liksom världssämst på att höra av mig
Jag fucking suger
på interaktion
på att finnas där för dig