Inombords skriker jag, gråter och våndas! 

Snart lämnar du oss, snart försvinner du bland molnen.

Älskade pappa, gick inte det här lite för fort? 

Du ska ju inte dö nu. Du har ju många år kvar! 

Du promenerar ju varje dag, du har dina rutiner.

Vi har bråkat, ja även skrikit med åren! 

En del säger att vi är alldeles för lika.

Men du är ordningssam, jag slarvig. 

Du har god ekonomi, mina fickor blöder. 

Men de gånger jag föll, då fanns du alltid där.

Dina ord bär jag alltid med mig.

"Kom, nu åker vi till ikea för att äta lunch, vi fortsätter att leva, så gör vi."