Snart står rönnens klasar i brand
och morgondagg svävar på havet.
Frosten kramar skördetidens strand
som liv och död kramar navet.

Snart flämtar skuggorna som lågor
med arla morgon och liden kväll.
Klockornas klang smäller som vågor
mot urbergets skrovliga häll.

Snart svalkar kölden grönskans vind
så gula löv dignar mot marken.
Vråken skruvar över sundets grind
och fjärilen skyls av barken.

Snart sjunger isen på strömmen
där ljumma nätter vadade nyss.
Om du somnar möts vi i drömmen
med vita kinder, i en kyss.