Med Forer-effekten avses ett fenomen belagt i ett experiment av psykologen Forer år 1948, även kallat Barnum-effekten. Människor tenderar att ge höga korrekthetsskattningar av personlighetsbeskrivningar som anges gälla dem själva. Men som är vaga och allmänt hållna och kan gälla för många eller flertalet människor.

Forer gav ett personlighetstest till studenter och gav dem sedan var sin personlighetsanalys i form av ett yttrande på ett tiotal rader sammansatt av
formuleringar ur horoskop. Alla deltagare fick samma beskrivning, vilket de inte visste.De fick ange hur väl beskrivningen stämde för dem själva på en skala från 0 (mycket dåligt) till 5 (utmärkt). Medelvärdet blev 4,26.

Forer-effekten underlättar accepterandet av sådant som astrologi, spådomskonster och ovetenskapliga test och ovetenskapliga expertbedömningar.

Forer-effekten tyder ur social synvinkel på att vi låter oss suggereras och på benägenhet till anpassning och samarbete gentemot den sociala omgivningen.
Om detta kan anses lämpligt kan variera. Människor är gruppvarelser och konfliktundvikande kan i en del situationer underlätta samspelet.