Jag vet inte hur jag ska skydda mig från dig
för du kommer alltid tillbaka
Jag kastar mig på dig,
spräcker varje del av mig för dig
så du kan plocka de bitar du önskar

Du stannar aldrig kvar
Jag kastar mobilen i asfalten
den får ändå aldrig lika många sprickor som jag
Glasskärvor ligger kaosartat utspridda
för du har skurit mig i delar som
inte längre kan pusslas ihop

Men det gör inget
för det finns ingen annan jag hellre blöder för