Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Men han var aldrig Tarzan - och hon var aldrig Jane

 

...

 

för hon ville uppleva - dela dagar

och dela nätter i samförstånd

med stilla andetag

mot blottade nyckelben

i självklar otvungen närhet

 

och dessa pilspetsar som for genom etern

under de mest märkliga tider på dygnet

inbjöd inte till sinnlighet

 

berättade mest om bara lust

som var stor

 

den stod henne så pass långt ner i halsen

att den blockerade alla framkomliga vägar

till hennes kvävda kvinnlighet

 

...

 

och hon förde tröttsamma monologer

om det där alla vet...

det där att det sägs så mycket

för mycket

 

säregna sköna dofter, leenden, ögonkast,

tillit, värme -

allt var borta

 

kvar fanns bara en avlägsen känsla

och hon var tom

 

...




Fri vers av anneluca
Läst 562 gånger
Publicerad 2006-05-13 17:14



Bookmark and Share


  K*
jag får litet magknip av denna djupdykande samvarotext ! skrämmande nära , öppen och bra!
2006-05-15

    Bodil Sandberg
En snygg o berörande titel...dikten i överigt säger mycket om längtan...längtan efter gemenskap...samhörighet...allt som är vi..människor...kärlek...kanske den bara kommer öga mot öga...snyggskrivet
2006-05-13
  > Nästa text
< Föregående

anneluca
anneluca