Ett långt hösthav som för mig dit
Vind borde dyka,
Trots dån och saknad av invit,
Mot hav som ryka.

Svartblåa vågor skär i blåst
Som dör och skriker.
Ett krig som pilen tiden låst;
Vind, hav, undviker.

Vind ger gäss till vida havet,
Den skär och plågar.
Vindhovar släpar dit travet
Skrämt smider bågar.