Jag hör fortfarande röster
Har småfolk i huvudet, som viskar
”Gå tillbaka”
Fast jag vet, att jag dör då
Jag har snuddat vid min grav
Sju gånger förr
Saga, vi ska inte dit igen

Lyssna inte, dem ljuger

”Du var friare då”
Jag var fastkedjad vid smärta

”Du var oräddare då”
Jag var orädd för att dö,
Men livrädd för att leva
- Det ska inte vara så

”Du kände mer då”
Jag kände allt. Det gjorde ont.
Fruktansvärt ont.

”Du var lyckligare då”
Kanske, eventuellt
Upplevde jag ett ögonblick, kanske fler
Som var lyckligare än nu
Men jag vet ju.
Att den olyckan var så tung
Att jag hellre valde döden

Vinterns nålar far emot mig
Och de skrämmer mig
Kylan skrämmer mig,
Påminner mig...
Men det vänder- det vänder igen.
Jag har lärt mig det,
Visst har jag lärt mig det?

"Du ljuger för dig själv, du ljuger alltid för dig själv"