jag saknar
att vakna upp i din mammas säng
att säga "nej tack" till hasch
och att sitta utanför din lägenhetsdörr mitt i natten

jag saknar
livet i en film
som jag aldrig hade
men dödade för att få

sanningen är den att jag alltid varit tjejen som bor i radhus, tittar på idol och dricker tre liter kaffe om dagen

men när jag träffade dig för två veckor sedan utanför krogen och fick känna din värme, känna hur ditt namn smakade på min tunga en sista gång och när vi för ett ögonblick kastade oss i varandras armar, sådär som på film,
var det som att vi levt de senaste två åren av våra liv i väntan på just den stunden