Urverkets kugghjul
maler och går
- pressar världen framåt
visarna hackar
men rör sig ändå
- allting pressas framåt

Och de pälslösa aporna
bygger torn i Malmös hamn
högt upp bland molnen
byggs grottor

I skuggan av alla dessa torn
fnissar ondskan tyst
den vet vad som väntar
och godheten sluter en pakt
med destruktionen
en predestinerad kompromiss
av kosmiska mått

Kärleken stångas och knuffas
och med blodiga händer
sväljer den sin stolthet
och sitt förfall

(För det starkaste av allt
är en kärlek driven av vrede
för den finns inga hinder
någonstans)

Men de rykande spåren
av kärleksbandvagnar
osar av oskuldslöshet
och de svidande såren
i alltings balans
är oläkbara

Så det otänkbara
förblir otänkbart
och godheten
sann.