Sten och kyrka

"Sten och kyrka. Jag sitter här,
utanför både och", sa den ljusgrå mannen.
Det var ingen kyrka, utan baren intill
den grekiska yrkesklubben,
i vilken numera bara tre gubbar
återstår av de ursprungliga sju.
Mannen var gjord av marmor
och solen kunde inte göra något åt
hans leende.

Fri vers av Salvation Pepper
Läst 365 gånger och applåderad av 23 personer
Publicerad 2016-11-24 17:37

Skriv ut
Spara som PDF

Anneli A Oj, vad bra! 2017-01-02

kerstin skriver jag kan inte utröna huruvida jag ska försöka blända stenmannen eller hålla mig till en whiskey on the rocks. jag gillar det tvetydiga i orden. och att inget behöver vara vad det synes. 2016-12-23

Wanais Här finns det mycket att läsa. 2016-12-01

Lars Hedlin Gillas mycket! 2016-11-29

aol Utmärkt skaldat man bara gillar din skrift! Det är nåt gåtfullt i texten som borrar sej in. 2016-11-26

Stefan Albrektsson Snyggt suggestiva glidningar fängslar mig ända fram till det mysteriösa leendet. 2016-11-26

Marianne Räf Gillar mystiken i denna text, som på nått sätt talar om att man ej kan ta nått för givet...- Roligt, att du är tillbaka !! 2016-11-25

ej medlem längre Sten, det var kanske mannen då, marmorstatyn... Och baren var tydligen på nedgång när inga nya behövdes! 2016-11-25

Anya Bra knorr på slutet. Din text skapar bilder. Välkommen till poeter.se! 2016-11-25

Marita Ohlquist Stimulerar tanke, känsla och fantasi! 2016-11-25

bumerang Vad döljer sig bakom mannens leende? Kanske en livshistoria om en man som varit åskådare till livshistorier? Stor räckvidd i dikten. Välkommen! 2016-11-24

Li-Lo texter som denna ser jag fram emot//välkommen 2016-11-24