Årligen säljs fyra miljoner mobiltelefoner i Sverige. 97 procent av befolkningen har minst en mobiltelefon. Svenskar är bland de ivrigaste i världen att byta till den senaste modellen.

Det är stora mängder använda mobiltelefoner som inte lämnas till återvinning hos kommunala återvinningscentraler. Mobilerna därifrån skall tas om hand av bolaget "El-kretsen" som bara får in cirka en halv miljon mobiler varje år. Var blir resten av?

Blir liggande hos hushållen, tappas, slängs i vanliga sopor, säljs, exporteras efter stölder?

En hel del gifter kan finnas i en mobiltelefon och dess tillbehör och effekterna av gifterna är delvis okända. Tungmetaller som bly, kadmium, kvicksilver och viss typ av krom. Hormonstörande ftalater. Misstänkt hormonstörande halogenerade flamskyddsmedel, främst brom och klor. Ett flertal icke-halogenerade flamskyddsmedel med föga känt om effekter.

Elektronikskrot är efter droger och prostitution världens största illegala handelsvara och hamnar lätt i händerna på barnarbetare. Bristande skyddsutrustning och giftläckage.

Vi kan använda och behålla våra mobiltelefoner längre och sköta återvinningen bättre. Kanske behövs pantsystem, där pant återfås vid inlämning av mobil.

(Källa: Sveriges Natur nr 5/2016)