Det kommer stunder. När slöjan dras ifrån verkligheten. När tillvarons golv gungar. När det man trott varit bra visar sig vara underminerat. När människor man trott sig känna visar sig vara främlingar.
Det kommer sådana stunder. Särskilt om natten.
Sedan mobiliserar jaget. Allt är som vanligt. Men varje sådan stund lämnar kvar en liten vass hulling i själen. Som påminnelse.