Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 
Livets enda sanna perspektiv är från rännstenen, då det bara är därifrån man aldrig kan se ner på andra.


Kolingens frieri

Välkommen till mitt råttbo.
Det är väl ingen risk att du skulle acceptera en inbjudan?
Jag har ju faktiskt ingenting att bjuda på
och inte ens en säng att ligga i,
för jag ligger ju bra på golvet.
Du får stå ut med mina ovanor,
för dom får jag ju stå ut med själv,
då jag ju måste börja varje dag
med att brottas med mitt handikapp
för att alls komma på fötter.
Men jag behöver någon som tvättar åt mig,
för det orkar jag aldrig göra själv.
Jag behöver någon som byter mina kalsonger,
för dom är för skitiga för att jag skulle göra det själv.
Inte heller har jag mycket kärlek att bjuda på,
för all min kärlek går åt till flaskan.
Det gör mig visserligen öm och go\',
sådant kan jag bjuda på hur mycket som helst,
men det leder ingenstans
då det bara slutar med fåneri.
Så det är lika bra vi glömmer hela saken.
Låt mig bara snusa i mitt hörn
så blir jag kanske nykter någon gång
så jag slipper plåga gatunymfer
med ett gagnlöst frieri.




Fri vers av Aurelio
Läst 263 gånger
Publicerad 2006-05-17 10:11



Bookmark and Share

  > Nästa text
< Föregående

Aurelio
Aurelio