drömmer en avlägsen dröm
den sorten som aldrig blir sann
kastar min sista krona i en önskebrunn
även om den önskan aldrig slår in
för kärleken existerar ju ändå bara i fantasin

med pennan i handen
stirrar jag mig blind på tomma papper
här finns inget skrivet mellan raderna
än mindre på

jag har tappat mina ord
jag har slut på ammunition
mitt bränsle
som var mina känslor

jag antar att det finns en gräns för allt
hjärtat kan slås, trampas och trasas sönder
ett begränsat antal gånger
kärleken kanske är oändlig
men hjärtats krafter
är ändlig

som att ta ett djupt andetag
att fylla lungorna med tomhet
ingenting

jag
kan
inte
andas