Jag vill ha ett hus vid havet
med stora fönster att blicka ut

bara sitta, bara titta, kanske vänta

en kopp te med melankoli
i en sorg om vad som hände
eller vad som kunde ha hänt

bara att sitta, bara titta, bara vänta.

I mitt hus vid havet vill jag minnas
känna, kanske våga släppa kontrollen
lite grann och se vad som händer

bara sitta, bara titta, bara vänta.

Bakom fönstret i ett hus vid havet
skall jag sitta, blicka ut och kanske grunna
vad är skillnaden på sorg och självömkan?
våga släppa lite till och känna när det brister

När det brister i ett hus vid havet
skall gråten, sorgen och min förtvivlan
bli ett med ett stormande hav som
skickar skummet högt på fönstren
lämnar spåret av salt, likt saltet på mina kinder

Gryning

här stormen mojnat och så även jag
ingen ilska, ingen självömkan
bara så kan det gå, inget i livet är givet

en försoning med mig själv

När jag lämnar ett hus vid havet
med stora fönster att blicka ut
är det med visshet att vi ses igen
kanske då med en vän som även hon
får sitta vid ett fönster och bara blicka ut

bara sitta, bara titta, bara vänta