jag stannade vid en tiggare
en sån där helt vanlig ni vet

jag rev av mig kläderna
och visslade Beethovens ödessymfoni

då blev det fart ska jag säga på fanskapet
då ville hon kramas och kyssas

jag sa att jag var på väg till jobbet
för att lyssna på lidande svenskar

hon frågade hur länge jag tänker jobba
till klockan åtta ikväll sa jag

hon tittade länge efter mig
och visste jag var en av dem