ingenting
så långt ögat kan nå
utom jag
ett träd
ett åldrande träd
med massor av grenar

roten stark
stammen stark
grenarna starka

men ingen ser
beskan
inuti floemet

kom
stig upp
i mig

klättra omkring
i mitt grenverk
ät
av mina klorofyllfyllda
blad

de innehåller kärlek
jag själv inte kommer åt

klättra upp
i toppen
sätt dig tillrätta
på utväxten
du ser i stammen

håll dig fast
i grenarna
mina armar

låt vinden börja
låt stormen komma
skaka fram sötman
i min beska, övergivna saft
förvandla den
till din
gyllene dryck
som ger oss båda
vetskapen om liv

drick

drick oss levande