Ovan marken sprider frostvita grenar sin vackra kyla i gryningen. Ljuset uteblir. I luften finns endast en ljudlös sång från osynliga fåglar.
Under ytan klipps sköra rötter av, en efter en.
Under huden, där striden att bekämpa vingarnas frigöringskamp pågår, hörs ljudet av söndervittrande kedjor.
Kniven skar där den skurit förut. Gammalt inkapslat var slungas ut från skrikande sår, som svavelstinkande lava från den illsinta vulkanen. Det fanns ingen förbokad biljett. Det som inte var ditt, blev ditt.
Doften av saltmättad luft och vatten, lika oemotståndlig som sirenens lockande sång.
Nej!! Stampa hårdare! Känn kraften från kvarvarande rötter. Stanna på jorden. Spara på krafterna hos ditt enda vapen.
Snart kommer luften åter att fyllas av värme. Och av sången från fåglarnas återkomst.