Jag har gått med knuten näve
i min ficka så pass länge
Att jag inte längre minns
vad ett handslag är längre

Mina fingrar är knutna
av mitt sargade förflutna
Och jag behöver bara sånt
som jag måste klara mig utan

Jag är väldigt ensam
men också väldigt lojal
För jag berättar bara saker
för vänner jag inte har

Mitt avskedsbrev saknar signatur
För jag har sagt farväl så länge
att bläcket i pennan tagit slut