njuter jag av livet i fulla drag då jag låter alla
intrycken få flöda
Suger i mig dem som om jag gick omkring med en
god lakrits klubba i munnen
Och vart jag än går eller tar för mig så ler jag stort
Jag misstänker att jag då lyser upp som om jag ägde
hela världen
Som om jag vore den kändaste filmstjärnan på hela jorden
Kan det bli så mycket bättre än så?
Vet inte…

När jag mår som sämst kryper jag tillbaka under den sten
som jag kommer ifrån
Jag gömmer mig då där tills anfallet är över och jag kan
krypa fram igen…

Men så är ju också livet som en enda berg o dal bana
där livet går upp och ner på gott och ont
där det är kärlek i ens hjärta och hat i ens smärta
Så livet är som ett enda stort paradis i helvetet
då man aldrig får ge upp hoppet om en bättre morgondag…

När jag mår som bäst!

Ken Cassel
23/3-2017