Du reflekterar mitt mjölk-nakna ansikte
i dina lager av konst
Du har starka läppar
och jag målar med läpp-pennan som dig
Våra hår brinner in i varandra
Som systrar
målade i passionens färg

Värme på våra kläder
och behag
i våra tygval
du extrovertar med glas som klirrar
och blickar av för heta män
Jag söker mening och öppnar min spiritualitet
med en främmande vän

Vi slår låga och höga klackar i marken och taket
i samtid
skapar en klapp-applåd från våra egna steg
när du vandrar på Söder
och jag balanserar på norra breddgradens is

(Det är inte platser som kan skapa oss
För vad kan vara en plats, om inte vi är där?)

Du är skrämmande med dina Joline-kommentarer
och jag är säkert för brutal i mina Elina-åsikter
Vår vänskap har trampat på skräcködlor
likväl som den har andats i en Blekingskog av trollsländor
Vårt systerskap kan både betrygga mig
och sätta mig på spetsen av mina egna tvivel

Oförutsägbart i sin förutsägbara konstaterande värme
Det är vår tvåstavelse på vi.

Inramade skönheter
bakom en lugg
som säger att vi gillar detaljer
mer än vi gillar explosioner
(fast visst exploderar våra hjärtan när vi är med varandra)

Jag kan många gånger förvånas och undra i det du tänker och gör
Och du kanske inte alltid tycker om hur jag
vrider och stänker min valör
Men vi har ett värde som går bortom
våra frågetecken i ord
och förvirrdanser i våra handlingar


För vi

vi kan blunda
vi kan vara på motsatt sida av samma land
och känna känslor
och betydelser om livet



















som om vi tar i hand