Fast det jag kommer ihåg kan svika
Men minnet av dina blickar på mig är fast
som ett fotografi
hängandes,
framför mina ögon
jag vill inte sluta se
(för jag vill se)
Jag vill se dig

Hur min annars kyliga kropp
helt kysköppet
drar sig till din
kokhett & åtrådd
över din hudlukt
över din närvaro
(när din starka låga alltid hittar min lilla veke)

Jag kanske inte har lika bra koll som mr strukturerad
Men jag vet jag exakt hur mitt hjärta säger
när du kommer där på lång-avstånd
vaggandes
med all din mjuka, hårda maskulinitet
och all värme innanför jackan
som jag vet är till mig
jag vill in där
jag vill nudda
(din själ)
igen

Tanken slår mig inte
den faller ner
som flera färgade spön i backen
till solnedgång
lägger om sig till mörker
vackert mörker

att vi kunde känna och veta allt det här
bara genom två viskande röster
(och föreställningar)

en önskan
som dammat alldeles för länge
(i mitt telefonnummer)

och hur allt damm blåstes bort i ett enda stort lung-tag
första gången du fick hålla om mig
på en olaglig parkering i baksätet

Hur vi fann varandra precis så som hjärtat sagt



i vårt mörker