Jag hör dig, kära du

du behöver inte pressa knogarna och din knutna hand

mot dina bleka läppar 

Räds inte dina ord

eller betydelsen av dom

Jo, jag kan även höra hjärtats vilda galopp 

Fast du böjer kroppen runt dina uppdragna knän

för att pressa bröstkorgen till tystnad

och lungorna på allt syre

Jag ser dig och din ängslan

när den flackar över mitt huvud

utan mod att fixera blicken på något stilla

Än mindre på mig, där jag står 

Jag väntar...

Stilla, orörlig

på en rörelse från dig

så ser jag den...

Skälvningen runt läpparna

slappheten i din hand

blänket i din blick

när den söker min

och jag sjunker ner hos dig

med armarna om din kropp och själ

och låter dig förlösas från din inre kamp

dina ihärdiga låsningar och dina fängslade demoner

En liten stund får jag skydda dig

vara din livboj

tills nästa våg skoningslöst

drar ner dig på djupet igen