Att tänka tanken
Är olidligt
Det skulle jag aldrig klara av
Säger jag till mig själv
Jag tänker tanken jämt
För jag är rädd för den
Att tänka tanken är som ett trubbigt knivblad i magen
En hård spark i solar plexus
Men då det händer
Så är det inte i närheten så svindlande svidande svårt
Som tanken var
För nu är det verklighet
Och även om det smärtar
Så vänjer en sig vid allt
Som är verklighet