Jag växte upp med en "troende" mor och en icke troende far!
Pappa var från Tyskland och hade legat i skyttegravarna som ung.
Han var en oftast lugn och kärleksfull pappa, men ibland kom det
svarta ikapp honom och han blev aggressiv!
Detta lärde jag mig snabbt som barn att se innan det bröt ut,
och då drog jag mig tillbaks och lät pappa lösa den biten.

Min mamma däremot, hon är från Sverige uppväxt på landet
och fostrad av en troende mamma och illa behandlad av sin far!
Hon fick min storebror ganska snart och han var en Guds gåva!
Sen kom jag....ett straff från Djävulen!!
Varför frågar ni.....det gjorde jag också, frågade alltså...när jag blivit vuxen,
vågade inte när jag växte upp eftersom min mor tog alla tillfällen hon fick
att misshandla mig både fysiskt och psykiskt

Svaret jag fick av min mor samtidigt som hon gav mig det onda ögat var:
Din far var otrogen med en annan kvinna när jag var gravid med dig!
?
Ja där satt jag som ett frågetecken och bara gapade som en hungrig fågelunge!
Fattade först inte vad hon sagt, men sakta smög orden in i mitt medvetande,
fast ändå inte, jag förstod inte och har fortfarande inte förstått
varför jag, ett oskyldigt barn kunde få skulden för de vuxnas misstag.

Har gått i terapi och lärt mig att arbeta med detta och se framåt, vilket
jag faktiskt lyckats riktigt bra med. Har haft glädjen av att få ha en underbar man som jag fått fyra härliga vackra barn med, och de har gett mig
sex stycken underbara barnbarn. Aldrig kommer jag att beskylla dem för något jag gjort, bara älska dem med allt jag har och låta dem få veta att de alla är en guds gåva som jag vårdar ömt till den dag jag lämnar jordelivet!

Min enda önskan är: Att jag hade haft en annan mamma!