Att fråga en människa, i Sverige och främst om denne är etnisk nordbo, ifall personen vill, att alla barn. Ska få gå i skolan. Är rent ut sagt en löjeväckande fråga. Då vi nordbor har genom årens lopp. Sett till att skapa ett samhälle. Där alla barn ska gå i skolan. Och vi som är i äldre åren. Har definitivt fått gå i skolan. Det gäller inte bara grundskola, utan också många andra skolor. Såsom livets egen skola, i många sammahang exempelvis i arbetet. Främst idag då det bara efterfrågas, på olika arbetsplatser högre studier.

Så att få en fråga, från en yngling - i 20-års åldern, ifall man vill att alla barn. Ska få gå i skolan och få utbildning. Det är mera ett sätt. Att skapa en sorts medmänsklig känsla. Där man ska fundera över andras barn. De barn som inte finns i Sverige eller i Västvärlden. Ifall dessa barn ska få gå i en skola och få viktig undervisning. Och så klart spelar man på känslosträngen. Så att ingen ska kunna svara nej. Och då de får ett svar, från den tillfrågade, så utvecklar de personen. In i ett samtal där personen, i slutändan tvingas lämna ifrån sig. Personnummer, telefonnummer och utöver det har personen  tecknat sig på en löpande inbetalning. En inbetalning som ska genera pengar till okända skolor och barn.

Varför kallar dessa Rädda Barnens arbetare. Sitt arbete för en projekt?

Kan det bero på att de är projekt anställda?

I hederlighetens namn och i sanningens namn. Så bör de som arbetar med dessa frågor. Helt enkelt informera eventuella bidragsgivare, att det endast handlar om. Att få så många som möjligt, att skriva på ett avtal. Där dessa går med på, att skänka pengar till olika projekt. Som har framtagits av dem, som arbetar inom Rädda Barnen.

Och att dessa två ynglingar, på Hemköp, vars vilja att få in pengar. Måste teckna så många avtala som möjligt, i syftet att själva få en bra lön. Det är väl vad deras projekt arbete går ut på. Nämligen att dess fler som skriver på. Dess mer generar det pengar, i deras plånböcker.

Sedan om fattiga pensionärer går misste om. En del av sin lilla pension och får därmed svårare att betala räkningar. Det bryr sig inte dessa ynglingar om. För de anser sig arbeta för en bra sak. Ty de har inte fostrats in i synen. Att man måste först arbeta, för att få ihop pengar. Därefter betala skatt och löpande utgifter, såsom mat, hyra och så vidare. Med resultatet att man kan inte skära ned utgifterna. Ifall man inte vill gå med rumpan bar och vara hungrig några veckor - i månaden.

Som dessa ynglingar sade flera gånger, till olika människor. Så var det visst ett projekt arbete. Som de utför och därför ansåg att människor skulle lyssna på dessas åsikter. För ett projekt arbete går väl ut på. Att de får betalt alltefter de får människor, att teckna avtal med Rädda Barnen.

Rätt lustigt i sig, ifall man får uttrycka sig så, om denna sak i frågan. Det var som sagt i en mataffär. Dit fler än etniska nordbor gick in. Dock såg jag inte en enda invandrare eller någon med invandrar påbrå. Ställa sig och prata med dessa ynglingar. Alla som stannade upp och såg nästan ut att skämmas. Ty de insåg väl med en gång. Vad sakfrågan gick ut på. Alla var etniska nordbor och dessutom låginkomstagare.  - Varför kan man ju undra? Är det lättare att lura i låginkomstagare och nordbor -  vikten av att lätta på plånboken? Eller är det att det är dessa människor. Som alltid bryr sig om andra människor.

Varför stannade de upp, även om vissa av dem såg ut. Att de helst hade önskat få gå förbi. En av dessa var en man i pensionålder och behöver säkert varenda krona själv. Men ändå lyckades en av ynglingarna. Att få denna pensionär att skriva på.

Hur gör dessa ynglingar, för att få folk att skriva på? Jo, helt enkelt med "lyssna på mig" metodiken. De valsar runt och frågar efter telefonnummer, personnummer och däröver lyckas de lura personen. Till att tro sig ställa upp på en intervju. Fastän intervjun enbart har enkla frågor och självklara svar. Vissa frågor kan vara tillspetsade, i syftet att lyfta fram ynglingarna. Så de framstår sig vara smarta, intelligenta och mer kunniga än övriga.

Som sagt; SKÄMS PÅ ER PÅ RÄDDA BARNEN.

DET FINNS BARN I SVERIGE. SOM BEHÖVER PENGAR, FRÅN SINA MOR- OCH FARFÖRÄLDRAR. DET FINNS SJUKA, GAMLA, HANDIKAPPADE - SOM BEHÖVER SINA PENGAR.

VILL YNGLINGARNA ARBETA, SÅ KAN DE GÅ UT I SKOGEN OCH PLANTERA TRÄD, PLOCKA BÄR ELLER ANNAT OCH DÄR FINNS ANDRA ARBETEN - SOM INOM VÅRDEN. DÄR DET IDAG TYCKS FATTAS FOLK.

Kom inte och säg mig att det är synd om ynglingarna. Ty i deras ålder arbetarde jag skift. Först i en fabrik och då fick jag stiga upp fyra på morgonen. I syftet att ta mig till en busshållplats, så jag kom iväg till arbetet. Därefter arbetade jag inom vården - och det var både fysiskt och psykiskt stressande.

Det är inget arbete; att lura människor, till att bidra - när de själva är fattiga i stress eller behöver hjälp. Så skäms på er alla inom Rädda Barnen.

Som jag sade till en av ynglingarna. Hur många kors orkar du bära - utöver din egen. Och det innebär att bära och inte släpa. Hur många kors orkar du bära, utan att släpa eller krokna under tyngden? Kom ihåg också att man ska sopa framför sin egen farstudörr, innan man går till grannen.