Hem, är där mitt vemod bor

Där är skåpen fyllda av missade tillfällen.
tillsammans med sorg över flydda tider.

I hallen står Tiden och Minnet.
De är på väg ut. Vart vet jag inte.

I en spegel bor en gammal man.
Jag känner honom inte.

Han stirrar mulet tillbaka
var gång jag ser honom.

Jag ska nog gå ut på krogen en stund,
Hemma går ju inte att vara.

Här är ju där mitt vemod bor.