Förlåt livet.

För att jag ibland talar illa om dig.

Men jag har aldrig baktalat dig.

För jag vet att vi behöver varandra.

Trots denna märkliga.

Omöjliga symbios.


Jag älskar dig över allt annat.


Men du har behandlat mig mycket brutalt så många gånger.

Och då har jag hatat dig på riktigt.


Och ändå älskar jag dig.

Och förlåter dig.


Så.


Det vore helt ok.

Om jag fick kärlek tillbaka någon gång.

En kram hade känts bra.