Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Utan ramar

Inget är som det ska,
jag hänger inte med.
Det känns som jag står bredvid,
ser alla andra leva sina liv,
och själv inte kan deltaga.
Står på sidan av och iakttar.
Vet inte längre hur man gör,
hela mitt liv har kollapsat,
finns inga ramar kvar.
Inget stabilt,
inget fast,
inget att hålla fast vid.
Tappat tråden, tappat allt.
Är så vilsen,
gått vilse i mina labyrinter.
Har så totalt tappat spåret...




Fri vers av Knastroll
Läst 539 gånger
Publicerad 2006-05-25 14:06



Bookmark and Share


  Last Word Spoken
väldigt bra skrivet!!!

Ja, skrämmande!
2006-05-25
  > Nästa text
< Föregående

Knastroll
Knastroll