Ovanpå djupt saltvatten står
jag och begrundar årsringar,
falska födelseattester,
bortsprungna år och
utspridda fotografier av
dig
På ett ihoplimmat alghölje
förblöder jag stående
Jag förmår mig inte att
sjunka ner under den outforskade
havsytan
Skådeplatsen är fastsydd under
min hornhinna
"Förbannade jävla sömmerskor från
lågprisländer!", tänker jag
medan jag rycker isär det
nedblodade tyget
Jag kommer aldrig gå i
Jesus fotspår
Aldrig köpa mig till
en parfymerad själ med
din doft och vattentät simhud
Jag vill inte bitas av
förändringens vindar
Inte ta del av skadedjurens
snyfthistorier från badrumsgolvets
Shoah
Allt det där är enbart överflöd
Jag behöver bara dig
och din hudflådda hand i min
*
Bokhandlarens utbud består
uteslutande av bästsäljare
Att döma av titlarna
är människan en dum, vanskapt
amöba
Denna insikt är allt jag har
Den bär jag tragiskt med mig
som en sinnessjuks klippkort på
hispan
Allt jag hör är:
"Vi är inte skapta
att leva i allt detta
överflöd
Vi är inte skapta
för varandra"
Sedan faller jag ner i
det klarblå sundet,
utan den blekaste
aning