Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Det kliar i mitt minne

Nio veckor
sedan den första natten
tillsammans
ibland förmodat
några av de sista

Det var ett mirakel att få somna intill dig

Av de sista kyssarna
minns jag som tydligast
klarast
inte den som var djupast
utan den
där jag försökte dölja
gråten som huserade i mig

Jag försöker men jag minns inte dina fingrar

Din krumma kropp
en vass ryggrad
bakom en gardin
både med och utan
rök
svart, rött och grönt

Ett leende i ert fårat ansikte berör lite hårdare

Jag vill minnas
och glömma bort
allt på samma gång
"rädda mig inte"
kom vid helt rätt
fel tillfälle
eller helt fel rätt

En basilika borde inte blomma när ditt hår är färglöst

Om jag faller igen
önskar jag
att det blir mildare
att nacken inte knäcks
vad gör det
om dina fötter är ömma
när mitt huvud
har trillat av axlarna

Dina hjärtan gör urgröpningar i mitt




Fri vers av Torkade rosor
Läst 257 gånger och applåderad av 3 personer
Publicerad 2017-08-04 23:52



Bookmark and Share

  > Nästa text
< Föregående

Torkade rosor
Torkade rosor