Att leva i nuet
som en poet
Dålig eller bra
är att visa sitt DNA

Man försöker
att kröka
På varje ord
vid sitt skrivbord

Bevisa sin sanning
skönmåla någonting
Vi är alla olika
ingen poet är snarlik

Men jag gråter
även om jag förlåter
När jag ser
poeter som andra äter

Vet att jag är stark
men ingen monark
Därför tar jag emot kritik
som är uppriktig

Men jag svarar alltid
även om det innebär en maktstrid
Men letar efter missförstånd
om jag skulle missuppfattat ett krigstillstånd

För freden
är bra för egna välfärden
Då får man kraft
utan att använda ordens makt

Konstruktiv kritik är nyttigt
även om egot ibland läser den flyktigt
Och då i brist på snabb förståelse
gäller det att tänka noga innan man skriver med förebråelse

Men ingen är felfri
förlåtelse och insikt behövs i poetens batteri
För ingen blir någonsin fullärd
tro något annat är beklagansvärt

Att tro att våra ord är praktik
är att översätta oss till änglalik
Vår teori är just bara vår teori
och ibland bara ibland skapar vi ett verklighetsfrieri