hoppar rakt in i faran
utan att tveka

till den grad att taket rasar
av de sjukaste lekar

rädd för min skugga
som alltid följer med

då regnet det duggar
då jag inte klarar mer

borde gråta floder
rädd att jag är avtrubbad

eller så har jag fångat modet
och vägrar att halshuggas

min syster och min broder
älskar er vi är sammanbundna

vad som än händer
både modig och rädd

startar nu bränder
så gräset kan växa sen

trots att jag längtar hem <3