Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Jag vill men kan inte skydda dig från allt




Jag vill men kan inte skydda dig från allt

 

Min ångest, din ångest

 

Verkligheten.

 

Jag försöker skydda dig från mina tårar

 

Min frustration

 

Jag vet att du inte kan ta det

 

För det har du sagt

 

Jag är vuxen nu

 

Och du med det har du varit hela tiden

 

Så länge jag har funnits

 

Eftersom du är min mor




Fri vers av Porslinsdockan
Läst 407 gånger och applåderad av 1 personer
Publicerad 2006-05-28 21:03



Bookmark and Share


    S. Johansson
Mmm..du är rädd om din mamma du...det är så fint, Men oxå sorgligt för att du inte vill "lasta" henne med dina bekymmer..det är ju det en mamma är till för på något sätt...och som mamma vill man trösta sina barn, man vill finnas för dem osv...På nåt sätt är det som om du tar ifrån henne möjligheten att stötta dej...Kanske tolkar jag det fel?
2006-05-29

    ej medlem längre
Gripande, som du försöker vara eller bete dig mer vuxen i din mors närhet men att du innerst inne vill vara ett barn igen (så tolkar jag texten)
2006-05-29

  * Ammi *
kan tolkas olika.. sorgsna rader tycker jag...mammas famn är ju den första man vill krypa in i när man är sorgsen, liten som stor, kanske..
tänkvärt
2006-05-28
  > Nästa text
< Föregående

Porslinsdockan