Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

metamorfos

ännu en sluten cirkel med omkretsen kramande min kropp
jag har simmat med all kraft till kanten och tillbaka

omgiven av en sluten ellips med oigenkännligt avstånd
i vilken jag flöt utav utmattning

sammanslutningarna möttes samtidigt här där en tung föråldrad gren föll från eken och landade bullrande vid mina ovetande fötter
hunden drog i mig för att undersöka löven innan rörelsen dött ut

förtärd av heta magmor som sipprar i sprickor, fäller ut silver
förstenade omlopp under högt tryck
frostödelagda fält
där jag drömmer om dig med en växande exciterande måne och det ger mig trygghet
du, hetfläck från källan som värmer substansen plastisk till omfattande omformande av skorpan
ren och redo för nytt lagrat liv




Fri vers av Munira
Läst 229 gånger
Publicerad 2017-09-29 09:05



Bookmark and Share

  > Nästa text
< Föregående

Munira
Munira