Hösten målar marken
i van Gogh-gult
och komponerar:

en oftast förbisedd
tallbarrsmatta
med variationer
mot asfaltens svärta,

björklöv
som
accentuerar
och punkterar

Som solo
solljuset glimtvis
i vattenspegeln
när nu vinden avtar,

silas måleriskt
genom de glesnande björkarna
vid sidan om

Så förenas harmoniskt
ett osett bortom
med ett vardagligt hitom;

himlen speglas tillfälligt
på jorden.