... våra minnen 
av det som en gång var

Ju mer det tar
av allt det 
som vi jämväl
ännu har kvar

av det som vi behöver
för att läka våra sinnen
inför det som såväl
är
här och nu
som det 
vilket ännu ej är
men som kan
komma  att kunna bli

den framtid
i vilken vi
drömt om att
när allt är över
kunna få
uppleva och förbli
ett du och jag

vilka är
menade för varandra
att som ett vi
tillsammans
på vägen genom livet
fortsätta vandra
för att skapa nya minnen

Minnen
vilka stärker våra sinnen
så att vi vågar och vill
stanna kvar i det som är
och inte längre känner
att vi ständigt åter

behöver fly
de kärleksfyllda skratten
vi skänker varandra
när vi älskar om natten

då vår själ där efter gråter

Inte på grund av det som är
här och nu

utan av glädje inför
insikten om att
njutningen vi 
varandra skänker

bekräftar att
vi oss själva
äntligen förlåter
genom att vi
kärleken tillåter
och så ock
välkomnar åter
in i våra liv

som ett önskvärt
och fundamentalt
alternativ

Och

att det som var
men ej längre är

nu äntligen 
verkligen är över

och att den dag
som är på väg att gry

genom vår kärlek

skänker oss trygghet 
i vetskapen om 

att den är 
välkomnande
lockande
pockande
underbart ny ...

Liksom alla de kommande dagar
vi heller ej behöver
vare sig rädas, sky 
eller någonsin mer fly ...

_______________________________

Publicerad här tidigare i maj 2012