vi är varandras välanvända stigar
hemtamt trampade till trygghet

även när havet är oroligt
och träden nervöst skakar
av sig sommaren
även då hittar vi ändå hem

navigerande förbi den andres
rotvältor och vattenstinna kärr

stannar upp för att
vila i den ljusaste mossan på hemliga svampställen
för att gå vidare uppåt, mot utsikten, alltid mot utsikten
längs med de välanvända stigar
som vi är
tillsammans