i fönstret står orkidéerna i blom
sträcker sig mot det svaga ljuset
som för att nå ut
igenom
förvirrade och desperata
omedvetna om att ljuset och kylan
är sammanlänkade

det förrädiska ljuset
en luftficka i ett sjunkande skepp
en förljugen blinkning i mörkret
ett oinfriat löfte om dag
på andra sidan glaset
nära natten