Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 
Kanske borde jag känna den allra djupaste sorg ledsenhet och saknad - Men det gör jag ej alls! Vill bara ett vackert minne i skriftad form befästa för att det inte åter ska falla i glömska


En minnesglimt ur det förgångna ...

... invaderade mina sinnen
denna vardagliga tisdagskväll
fullständigt oväntat, oförklarligt
med en förödande skräll ...

Tog mig lite mod
och gick igenom 
en låda i min garderob

En låda 
vars innehåll
hör hemma i
en länge sedan svunnen tid
över vilken mina minnen
har absolut noll kontroll

förutom den återstod
jag inte förmått mig
att städa ut ur mina förråd
men likväl i denna låda
gömt, förskjutit och glömt

Utan förvarning
minns jag plötsligt
din underbara kyss
som vore det ett minne
jag erfarit alldeles nyss

En handskriven lapp
med 
förnamn
adress
och ditt telefonnummer
låg underst i lådans ena hörn

Det tog en liten stund
innan minnet klarnade lite mer
och jag minns det
som vore det igår
när jag första gången dig såg

Känslan du väckte inom  mig
när du mötte min blick
och jag såg att du förstod
när du mot mig log

Mitt hjärta stannade 
för en evighets kort sekund
min själ landade, strandade
som om den gått på ett
fullständigt oväntat grund

när jag såg dig
ändra riktning på dina steg
och började gå fram till mig

Din röst
var som ljuvaste musik

- Om du ser på mig så där
får du allt ta konsekvenserna ...

Den blick du mig gav
glömmer jag inte någonsin av
Dina ögon speglade ett universum
bestrött och fyllt av de allra vackraste 
skimrande och glittrande 
kvasarer, galaxer
och stjärnor i tiotusental
vars ljus i, över och genom
ett oändligt djupt mörker
nådde ut för att 
beröra och förföra
hela mig och min själ


Jag var nästintill
aldrig någonsin 
någon som ej
kunde finna ord
oavsett hur, när och var
en replik 
krävde sitt svar

Man jag sa ingenting
var bara alldeles tyst
fullständigt förstummad
och totalt förblindad av dig

Din närvaro 
fick mig att inom känna
en betvingande känsla
som berättade för mig
hur innerligt mycket jag,
om än det förunderligt kan låta,
av hela mit hjärta, min kropp 
och från djupet av min själ
verkligen utan några som helst tvivel
bara totalt och fullständigt älskade dig

När du kom fram
var det som om du
alltid i alla tider varit
där nära, nära tätt intill
i min famn

Du sa ingenting mer
men du kysste mig
länge, innerligt och ömt
så som jag ej någonsin
blivit kysst av någon förut

Minns nu alldele för
tydligt och klart
hur jag önskade
att ögonblicket 
inte någonsin skulle ta slut

Förundrad jag känner mig
inför det faktum
att jag kunna förskjuta och glömma
något så underbart
som någon som dig

Finner till en början
inget svar
på vare sig 
hur
när eller var
i tiden det hela
närmare bestämt utspelade sig

Men efter en stund
minns jag att du innan du gick
la ner denna lapp i min ficka
och avkrävde mig ett löfte 
om att jag skulle ringa dig ...

Sen finns du ej mer
bland mina efterföljande minnen
intills här och nu
när denna undangömda lapp
denna kväll påminner mig om
allt det som var du

Det är först när jag skriver det här
som det som hände sen
blir mer lättförklarligt för mig

Dagen efter jag mötte dig
blev livet lite komplicerat för mig
då jag råkade ut för en olycka
som tog ifrån mig en hel del minnen
Vet inte vad som hände 
men när jag vaknade upp igen
fick jag veta att det passerat
ett par veckor 
vilka för mig för evigt är förlorad tid

Bara för styrkan i detta minne
jag försökte ringa numret du gav mig
för att stilla den nyfikenhet 
på vem du egentligen var och är
vilken för stunden uppfyller mina sinnen

Numret saknade dock abbonent
och tiden som gått
gör att det inte går att använda
föra att spåra dig
bakåt i tiden 
för att finna dig idag ...

Inser stilla sorgesamt 
mot min vilja
att ögonblicket 
vi fick tillsammans då
får stanna kvar och förbli
ett vackert minne
inom mig 
Är dock glad att jag 
hittade lappen ikväll

Ty det skänker mig
hopp och värme 
som lyser upp 
och fyller det mörker
som denna kväll
omsluter mig
och stjärnhimlen
får en djupare mening
för mig
nu när jag tänker på dig

Tack för kyssen du skänkte mig
och jag hoppas innerligt
att livet likväl blev lyckligt för dig

Men om du läser dessa rader
och känner igen ögonblicket
jag berättar om att jag minns

så hoppas jag du nu förstår
varför jag aldrig ringde dig
och att det är först nu 
när din lapp
här ikväll påminner mig
som du återvänder 
till mitt universum 
och min nuvarandr existens

och även om det som kunde blivit
inte någonsin blev av
mellan dig och mig

så är jag likväl 
här och nu
glad över att få ha ett minne
som minner om någon som du ...

 

 

 

________________________________

Publicerad här tidigare i maj 2012




Övriga genrer (Drama/Dialog) av Peter Stjerngrim VIP
Läst 307 gånger och applåderad av 4 personer
Publicerad 2017-10-12 03:58



Bookmark and Share

  > Nästa text
< Föregående

Peter Stjerngrim
Peter Stjerngrim VIP