Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

hon kom också till Dingle

 

 

på den öde stationen i Dingle

väntade jag i timmar medan barrskogen

i Bohuslän kröp närmare

 

Amy Winehouse kom också till Dingle

ett annat på Irlands höga strand

i Atlantens mörker

 

hon sjöng i den lilla kyrkan

liv steg fram ur den

stora rösten

 

så sårigt vackert

så innerligt djupt

så förtvivlat

 




Fri vers av petter rost
Läst 551 gånger och applåderad av 23 personer
Publicerad 2017-10-13 21:17



Bookmark and Share


  Stanley Rydell
Smärtsamt vackert om liv som stiger fram ur förtvivlan.
2017-11-15

  Goraxy 89 Orion VIP
Precis - Amy Winehouse hör till dom största !
2017-10-18

  Blomma-Stjärna VIP
minnet av en stor röst -
vackert och vemodigt
2017-10-15

  thyra
Sköna bilder blir det av dina ord. Fint!
2017-10-14

  Annie b'larsson VIP
Det är sorgligt så det förslår och visst är det märkligt hur något så sorgligt kan bli till en vacker dikt. men det är fint, det är det.
2017-10-14

  i af apa
Här håller Apa med samtliga samtidigt. hur är detta möjligt? Dikten gör det omöjliga möjligt, förstår hur B.J.A tänker i fallet liksom poeten själv. Ack! Om ändå Amy var här. Hursom havrt- du serverar fina bilder.
2017-10-14

    Melona
<3

Dingle. Jag har spenderat så många barndomsdagar där. I skogarna, i fjordarna omkring och vistats på den där ödsliga stationen. Jag har varit med om att poesi föds där och flödar över Vinterberget. Jag älskar den här dikten. BJA har klokt sett med minimalistiska ögon, men dikten är ju din!
2017-10-14

  Maiah VIP
När själen tar över estraden så ser man storheten
2017-10-13

  petter rost
Tack B.J.A. för din läsning och din fina uppskattning. Och dina förslag till em viss omarbetning av texten måste jag givetvis fundera över och pröva i mins sinnen - det är nödvändigt med såna seriösa kommentarer. Varmt tack / p.
2017-10-13

    ej medlem längre
Som läsare lämnas jag med en tomhet; den du förmedlar; så enkelt; så mjukt och så ... och rytmen i styckena.

Samtidigt tycker jag att det första och det sista stycket räcker. På gott och ont. Kanske kunde det första stycket styckas ner lite och utan de två i mitten, typ:


"den öde stationen i Dingle

väntade i timmar med barrskogen

Bohuslän kröp närmare


hennes liv

den stora rösten



så sårigt vackert

så innerligt djupt

så förtvivlat"





2017-10-13
  > Nästa text
< Föregående

petter rost
petter rost