Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 
Vem i helvete tror du att du är? Är vad jag skulle vilja fråga en del som finns i mitt liv blott när de själva så behöver ...


Vad får dig att tro ...

... att jag
skulle ägna min tid
åt att hjälpa dig
till att finna ro
och sinnesfrid
genom att förlåta dig

för att du
negligerade mig
fullständigt
när jag som allra mest
verkligen behövde dig?

Du säger att du vill
för mig få finnas till
när det egentligen 
i all väsentlighet
handlar om
att du behöver
min absolution

för att komma ur
den situation
du själv försatt dig i

Är väl medveten om
att du alltid velat få vara
en del av min verklighet
eftersom du brukade må
så bra i min närhet

Ty av mig 
fick du allt det
som du behövde
för att tillfredsställa dig

Utan att behöva känna 
några som helst
förpliktelser eller krav

Du tog det du behövde
och jag gav
eftersom jag behövde ge

En optimal situation
för alla inblandade parter
Nästan som en semesterresa
med charter
fast gratis ...


Människor i ditt liv
kommer och går
Men oavsett
har du vant dig vid
jag likväl består

och när helst du så behöver
ser till att du får
oavsett

om det varit fel eller rätt

När du sen en dag
fick veta att min tid
var på väg att rinna ut
vaknade ditt samvete
och krassa eftertanke
mot alla odds till slut

Men du har så rätt
på alla sätt
trots att du i grunden
kanske
tänkte och handlade
en hel del fel

Du fyllde en funktion 
i mitt liv
eftersom du lät mig ge
dig den tillfredsställelse
du behövde
emedan jag nöjde mig
med att få se dig le

Du behövde inte ens be
Det räckte med att
du lät mig förstå
hur bra jag fick dig att må

för att jag dig skulle ge
allt det du kom för att få

Nu vet du att jag 
åter är tillbaka
och oroar dig
för vad jag ska tänka om dig

Kanske borde jag lugna dig
och låta dig få finna 
ro och sinnefrid
genom att låta dig få veta
hur extremt lite jag tänkt på dig
eftersom jag varit rätt upptagen
med att prioritera mina egna behov
och de nära och kära 
som verkligen behöver mig

De som inte kan leva utan mig ...

Till den gruppen
räknar jag ej
och har så heller
aldrig tidigare
räknat sådana som dig

Men min förlåtelse
och tillika absolution
får du lov att klara dig förutan

samt leva med
att du inte längre 
välkommen är 
på den här skutan

 

 

 

_______________________________

Publicerad tidigare här i juni 2012




Övriga genrer (Drama/Dialog) av Peter Stjerngrim VIP
Läst 364 gånger och applåderad av 8 personer
Publicerad 2017-10-18 03:56



Bookmark and Share


    Orkiden
Usch! Vad hårt och sorgligt allt låter...
Ibland kanske man får se den krassa sanningen, att just då för som ni säger för att det får en själv att må bra att ge...
Det var just det och inget mera...
Gå vidare och lämna bitterheten, ej låta den er förtära...
Kram
2017-10-18
  > Nästa text
< Föregående

Peter Stjerngrim
Peter Stjerngrim VIP