Vart tog ljusets strålar vägen 

fuktig luft som kväver ängen

naken björkstam, vemodsskog,

i höstens grepp du dog

klotet snurrat om trekvart och

hamnat här och sänkt sin fart

vid gråtens svarta svåra dag

jag grips av obehag

novemberton i brunblå moll

är sjungen envist utan koll

på vad det gör med själen min -

och öppnar gårdagsskrin

//smälter samman i hans famn 

jag hör hans röst, ett kärleksnamn,

och känner hur vi hemligt möter

svaren hjärtat söker//

andas, ännu vintern vilar 

stilla, tungrodd tystnad ilar

vakar varsamt, värnar, väntar

glimt av hopp nu dörren gläntar

vakna, blekblå vinterbyar

bakom molnen skymtar skyar

solen värmer frusen äng

och väcker frösådd säng.