I väntan på vår, helt allena hon står. 

Den snötäckta bänken har längtan. 

Om marken fick fråga var bänken en gåva,

och helst till för gäster med trängtan.

Som svar på en dröm väcktes vintern ur sömn.

På bänken två sitter och fnittrar.

Så plötsligt det hände, sa vinden som vände,

de bytte till kyssar som glittrar!

Och björkarna ler när de ser det som sker,

ifrån roten de rodnar med sav.

För kärlek i livet, ska ej tas för givet..

Snart kommer det glada små blad!

Blåsippor i ring dansar saligt omkring

och de virvlar upp löven på gården.

Från allra högst opp ifrån trädkronans topp, 

hör man fåglarnas sånger om våren.