Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Förgängelsen bleka torrhet

I min dröm
går jag rakt ut i öknen

Mitt omedvetna säger
att tiden
att dricka
livet

är slut

Vaknar
slickar mig
runt mina torra läppar

Tåren faller ej
fast jag
vill

Drömmen viskar
att fåran är
tom

tom
stirrar jag
ut i regnet som porlar

Ser
de som ännu
vibrerar av livets vatten

Ner
lägger jag mig
bland öknens torra lik

Brinner
mitt liv ringlar bort
anas bara av röken en kort stund

För de
som behagar
att titta
från sjön
där de ännu
levande
leker i våtaste välmåga

En sista rökdoft
Jag är nu
en torr gren i öknens ocean




Fri vers av Hopplös själ
Läst 235 gånger och applåderad av 3 personer
Publicerad 2017-12-01 02:01



Bookmark and Share

  > Nästa text
< Föregående

Hopplös själ
Hopplös själ