Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

I det djupaste av det djupa

Jag har ett hus med många rum. I ett av rummen finns en tilltygad dörr, sliten och full av skråmor. Därinne lyser en lampa. Och ljuset strålar ut genom nyckelhålet. Jag vill aldrig släcka det ljuset!

I det innersta av rummen finns en pärla. Den ligger i en mussla som öppnats och formats av alla havets stormar. Så vacker, oförstörd och strålande. Jag älskar och vårdar den, för därifrån utgår livet!

I den djupa brunnen finns en källa, med ett rent, friskt och hälsosamt vatten. Jag hämtar upp det, för av det vattnet blir jag stark! Den heter "den rena kärlekskällan".

På gården växer det goda frukter som jag ger till de som är hungriga. Jag säljer dem inte billigt på marknaden, för jag vet dess värde!

Jag har byggt en vall och en borg. När tjuven kommer, öppnar jag inte, för jag vet att han inte vill mig väl!
”Ge mig lite av det du har så ska du få rikedom och berömmelse! Släng ut lite till vargarna! Stilla deras hunger med ditt kött!”
”Bort du lögnare! Jag ser igenom dig! Bort alla jägare med era giftiga pilar! Jag har en sköld som skyddar mig och i min gömma har jag en salva som helar mina sår. Bort alla rovdjur som försöker slita och dra mig i stycken! Jag ser igenom era fårakläder. Bort alla olyckskorpar som drar i mitt hår och skriker er hesa ovanför mig. Ni får inte bygga bo på mitt huvud! Jag har kämpat och blivit sårad. Jag har burit och jag har snubblat. Jag har fallit, men jag har rest mig igen! ”

Du som har hjärtats öron och ser det osynliga, du som känner till djupet. Ta hand om det värdefullaste du har!

I det djupaste av det djupa, har jag en skatt. Den vill jag älska, skydda och vårda. Kommer du mig nära kan du se den speglas genom mina ögon.
22/9 2017




Fri vers av Margo
Läst 249 gånger och applåderad av 4 personer
Publicerad 2018-01-14 21:29



Bookmark and Share


  morgonstjärna VIP
mm så är det

<3
2018-01-14
  > Nästa text
< Föregående

Margo
Margo