Lite motvilligt går jag ut. Känner mig rätt slut.
Full av stress och oro. Tankar som fått gro
Less på oförstånd och allas tycken missförstånd och falska rykten.
Känner vinden mot min kind. Stärker och gör mig påmind.
Bruset tystnar. Själen lystrar.
Djupet i mig pockar på. En längtan att till mötes gå.
Borta är nu alla ursäkter. Avklädd alla klädesdräkter.
Ödmjuk inför min svaghet, ser jag allt med mer klarhet.
Möts av en famn. Finner trygghet i en hamn.
Vänder hemåt med stärkta ben. Känns som jag duschat och blivit ren
Fylld av glädje och insikt. Full av hopp och tillförsikt