Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Babushkadockebabbel



Jag föddes babushkadocka
med skraltiga, skändade skikt
och började med att krocka
mot urgröpta andetags vikt -
mitt skal är mitt första lager
där aldrig jag hittar ut
men kanske, om tillräckligt mager
kan kroppen nå kryptans slut.

Men utanför födselns första
är nästa lager ett Du
och når jag till detta största
så faller mitt första itu,
jag är inte skapt att möta
en annan än eget skal
och skulle vi sammanstöta
är svagheten inte ditt val.

Du står väl där, föga fallen
för någon som faller självt,
så enkel är kärleksmallen,
så enkelt är åtrå välvt,
om annat är ännu det tredjes
en skiktbunden ytas värld
där svingas förbundna kedjers
förtryck intill svekens svärd.

Jag dör en babushkadocka
i trygga små inre plan
och dov som en sov-matklocka
uttickar mitt slagorgan,
man skulle väl inte sväljas
av världens och kärlekens krav
men bättre än strid är att dväljas
i rofylld och oskylld grav.













Bunden vers (Rim) av anathema VIP
Läst 217 gånger och applåderad av 2 personer
Publicerad 2018-01-20 21:26



Bookmark and Share

  > Nästa text
< Föregående

anathema
anathema VIP